I morgon fyller Bella 27 år. Vi ska äta brunch i stan.
I övermorgon kommer en hel besättning svenskar till London. Saras vän Helena med sina barn ska hälsa på i storstan ett par dagar.
När de har åkt hem så kommer Saras pappa och hälsar på. Men då åker Bella hem till Sverige i 10 dagar. När hon kommer tillbaka är vi här en hel vecka tillsammans, sedan åker Sara hem några dagar över valborg. När hon kommer tillbaka så kommer Bellas Henrik och hälsar på. Och sådär håller det på. Väldigt trevligt och inte en lugnt stund.
Och så klämmer vi in lite dansklasser emellan också. Idag klämde Sara jazz för Linda med en underbar koreografi. Och sedan klämde både Sara och Bella balett för en krasslig Ian.
Förresten så är det ju dags för månadsfinal här igen. Den kommer i helgen. Vi har inte tid i morgon i och med Bellas stora dag. Kommer ni ihåg vad som visades förra månaden? Denna månaden blir tio gånger bättre och mer underhållande, det lovar vi!
Xoxo!
onsdag 31 mars 2010
tisdag 30 mars 2010
Dance with the heart
Ibland är dagarna bara vardag, vardag, vardag. Som just nu. Vi dansar och sover och äter (och Bella räknar matte). Då blir det ju inte så mycket kul att skriva om.
Men här måste i allafall berättas om vår söta balett-vikarie:
Vi skulle som vanligt på tisdagar ha balett med Maggie. Men, det var inte Maggie som dök upp när klassen skulle börja, utan en ganska tunn, mellangammal/ung asiatisk kvinna som skulle vikariera för Maggie. Och hon gick in för undervisningen med liv och lust. Till skillnad från många av de andra lärarna på skolan var hon runt och petade på oss än här och än där. Påminde om utåtvridningar, center, ståben och allt vad det var. Vi var väldans nöjda med henne. Fast det var egentligen dagens citat som var det vi skulle berätta om:
Vi gjorde en port de bras au milieu (Visst låter det snyggt? Man kan även säga att vi gjorde en arm/överkroppsövning ute på golvet och inte vid stången, för er som tycker att det är lättare att förstå än franskt balettvokabulär). Och tydligen ville vår japanska lilla, fina lärare ha lite mer känsla, för hon sa på sin gulliga/roliga asiatisk-engelska:
"It´s not just about moving your arms. It´s the heart that leads the arms. The heart leads the dancing. Always dance with your heart."
Bella rös över hela kroppen och Sara höll på att börja gråta. Värst vad känsliga vi var, tydligen:) Men det var så fint och så bra att bli påmind om när man står där och granskar sig själv, koncentrerad till tusen på att få kroppen att se vacker och smidig ut. Men den blir ju hundra gånger vackrare om man dansar med hjärtat.
Efter baletten jazzade Bella med Linda, Sara tog en paus innan hon jazzade med Fleur och steppade med Janice.
Roligare än såhär blir det inte idag. Men vi tror vi har fått med oss ett av de mest minnesvärda citaten från London: "Always dance with your heart".
Xoxo!
Men här måste i allafall berättas om vår söta balett-vikarie:
Vi skulle som vanligt på tisdagar ha balett med Maggie. Men, det var inte Maggie som dök upp när klassen skulle börja, utan en ganska tunn, mellangammal/ung asiatisk kvinna som skulle vikariera för Maggie. Och hon gick in för undervisningen med liv och lust. Till skillnad från många av de andra lärarna på skolan var hon runt och petade på oss än här och än där. Påminde om utåtvridningar, center, ståben och allt vad det var. Vi var väldans nöjda med henne. Fast det var egentligen dagens citat som var det vi skulle berätta om:
Vi gjorde en port de bras au milieu (Visst låter det snyggt? Man kan även säga att vi gjorde en arm/överkroppsövning ute på golvet och inte vid stången, för er som tycker att det är lättare att förstå än franskt balettvokabulär). Och tydligen ville vår japanska lilla, fina lärare ha lite mer känsla, för hon sa på sin gulliga/roliga asiatisk-engelska:
"It´s not just about moving your arms. It´s the heart that leads the arms. The heart leads the dancing. Always dance with your heart."
Bella rös över hela kroppen och Sara höll på att börja gråta. Värst vad känsliga vi var, tydligen:) Men det var så fint och så bra att bli påmind om när man står där och granskar sig själv, koncentrerad till tusen på att få kroppen att se vacker och smidig ut. Men den blir ju hundra gånger vackrare om man dansar med hjärtat.
Efter baletten jazzade Bella med Linda, Sara tog en paus innan hon jazzade med Fleur och steppade med Janice.
Roligare än såhär blir det inte idag. Men vi tror vi har fått med oss ett av de mest minnesvärda citaten från London: "Always dance with your heart".
Xoxo!
måndag 29 mars 2010
Kan man laga det med silvertejp?
När vi kom hem idag efter dansen, gick Bella in i badrummet, och kommer snart ut igen:
B: Sara, har du sett badkaret?
S: Nej, vadå? Är det trasigt?
B: Ja...
Vi går in på toaletten och finner att "väggen" framför badkaret har spruckit tvärs över och kaklet har fallit av i delar på kanten.
"Jaha", tänker vi lite uppgivet. Vad gör vi nu? Det är ju inte precis vi som är orsaken till detta, lika lite som vi var orsaken till att vi inte kunde komma ut ur huset i söndags...
Men det blir vi som får lösa det. Tom (mannen i flatmates-paret) var på väg ut när vi satt och åt kvällsmat, vi försökte få ur honom huruvida han och flickvännen gjort sönder badkaret eller ej, om Nigel visste något och hur det skulle fixas. Men allt vi fick tillbaka var "I don´t know" och en axelryckning (fast vi kämpade på rätt bra ett tag), vilket i praktiken betyder att han inte förstod vad vi sa. Vi lyckades dock på något sätt snappa upp att han tycker att vi ska ringa Nigel. (Vi i det här fallet=Bella och Sara). Så i morgon får vi ta tjuren vid hornen och gå ner till vår fina landlord.
Annars har dagen mest bestått av dans, matte och tvätt och handling. Härliga måndag.
Xoxo!
B: Sara, har du sett badkaret?
S: Nej, vadå? Är det trasigt?
B: Ja...
Vi går in på toaletten och finner att "väggen" framför badkaret har spruckit tvärs över och kaklet har fallit av i delar på kanten.
"Jaha", tänker vi lite uppgivet. Vad gör vi nu? Det är ju inte precis vi som är orsaken till detta, lika lite som vi var orsaken till att vi inte kunde komma ut ur huset i söndags...
Men det blir vi som får lösa det. Tom (mannen i flatmates-paret) var på väg ut när vi satt och åt kvällsmat, vi försökte få ur honom huruvida han och flickvännen gjort sönder badkaret eller ej, om Nigel visste något och hur det skulle fixas. Men allt vi fick tillbaka var "I don´t know" och en axelryckning (fast vi kämpade på rätt bra ett tag), vilket i praktiken betyder att han inte förstod vad vi sa. Vi lyckades dock på något sätt snappa upp att han tycker att vi ska ringa Nigel. (Vi i det här fallet=Bella och Sara). Så i morgon får vi ta tjuren vid hornen och gå ner till vår fina landlord.
Annars har dagen mest bestått av dans, matte och tvätt och handling. Härliga måndag.
Xoxo!
söndag 28 mars 2010
Hur man fördriver tiden i England
Dagens andra inlägg handlar om när vi idag upptäckte att vi var inlåsta här på vår gata i vårt hus.
Bella kommer ner till Saras rum:
B: Har du sett att det är en glipa i dörren där nere?
S: Ja, men jag trodde att den alltid har varit där. (Engelska standarden liksom...)
B: Vi kanske ska prova att öppna och stänga dörren en gång? För jag tror inte att den brukar vara sådär...
Det är nu det upptäcks. Vi kan inte öppna dörren. Panik utbryter, främst hos Bella. Vi rycker och grejar med dörren, pillar genom brevinkastet (hur nu det skulle kunna hjälpa) och försöker på alla sätt ta oss ut. Sara är lite lugnare än Bella eftersom hon har koll på att hennes fönster går att öppna inifrån och att vi nog kan ta oss ut den vägen om det skulle börja brinna.
Bella informeras om fönstret. Aha! Men man kanske kan öppna utifrån? Sagt och gjort, Bella krånglar sig ut genom Saras fönster, bara för att upptäcka att det inte var lättare att öppna utifrån.
In i rummet igen, vi ringer Nigel som inte svarar, så vi lämnar ett smått desperat meddelande istället. Grannen kommer förbi, och får se två töser som desperat hänger med huvudena ut genom fönstret: "Can you please help us?" Han talar lugnt och sansat om för oss att det har hänt med hans dörr också, men att hjälp finns att få. Och så försvinner han iväg för att senare komma tillbaka och hjälpa oss. Det är dock inte han som kommer efter en stund, när vi vankat fram och tillbaka i Saras rum, utan en helt annan kille. Han är dagens räddande ängel. Fixar på något mystiskt sätt upp dörren med diverse attiraljer och spray.
Efter all kalabalik ringer Nigel upp oss för att berätta att han skickat en kille för att hjälpa oss, alltså den killen som var här. Så egentligen var det Nigel som var den räddande ängeln. Som vanligt!
Så nu kan vi glada och nöjda gå både in och ut ur vårt fina hem i Streatham.
Bella är lite för kort för att nå upp till kikhålet:
"Usch, jag vill egentligen inte skratta, för det här är inget kul!"
Nä, det hjälpte inte att klättra ut heller...
Xoxo!
Bella kommer ner till Saras rum:
B: Har du sett att det är en glipa i dörren där nere?
S: Ja, men jag trodde att den alltid har varit där. (Engelska standarden liksom...)
B: Vi kanske ska prova att öppna och stänga dörren en gång? För jag tror inte att den brukar vara sådär...
Det är nu det upptäcks. Vi kan inte öppna dörren. Panik utbryter, främst hos Bella. Vi rycker och grejar med dörren, pillar genom brevinkastet (hur nu det skulle kunna hjälpa) och försöker på alla sätt ta oss ut. Sara är lite lugnare än Bella eftersom hon har koll på att hennes fönster går att öppna inifrån och att vi nog kan ta oss ut den vägen om det skulle börja brinna.
Bella informeras om fönstret. Aha! Men man kanske kan öppna utifrån? Sagt och gjort, Bella krånglar sig ut genom Saras fönster, bara för att upptäcka att det inte var lättare att öppna utifrån.
In i rummet igen, vi ringer Nigel som inte svarar, så vi lämnar ett smått desperat meddelande istället. Grannen kommer förbi, och får se två töser som desperat hänger med huvudena ut genom fönstret: "Can you please help us?" Han talar lugnt och sansat om för oss att det har hänt med hans dörr också, men att hjälp finns att få. Och så försvinner han iväg för att senare komma tillbaka och hjälpa oss. Det är dock inte han som kommer efter en stund, när vi vankat fram och tillbaka i Saras rum, utan en helt annan kille. Han är dagens räddande ängel. Fixar på något mystiskt sätt upp dörren med diverse attiraljer och spray.
Efter all kalabalik ringer Nigel upp oss för att berätta att han skickat en kille för att hjälpa oss, alltså den killen som var här. Så egentligen var det Nigel som var den räddande ängeln. Som vanligt!
Så nu kan vi glada och nöjda gå både in och ut ur vårt fina hem i Streatham.
Bella är lite för kort för att nå upp till kikhålet:
"Usch, jag vill egentligen inte skratta, för det här är inget kul!"
Nä, det hjälpte inte att klättra ut heller...
Xoxo!
Helgen bara rusar förbi!
Redan söndag. Men vi har ändå haft en ganska produktiv helg. Igår pluggade och dansade Bella, Sara skrev dansschema för nästa vecka och fixade lite nödvändigheter, som att införskaffa Twilight-film och köpa naturgodis på Trocadero.
När Bella dansat klart möttes vi upp för en lördagsfika på Starbucks innan vi sammanstrålande med Mattiaz, Martina och hennes föräldrar vid Hyde Park. (Denna helgen är Mattiaz och Saras kompis Martina här och hälsar på!). De var alla väldigt fikasugna, så jakten på ett nytt kafé började, och den jakten tog sin lilla tid. Vi hamnade i de finare kvarteren av London och såg bara Stella Mc Cartney, Burberry, Donna Karan och såna där lite finare affärer som vi Primark-fans sällan besöker. men man kan alltid lita på Starbucks, så efter typ timmar av gående (kändes det som) dök det upp ett Starbucks där i ett hörn.
Efter Starbucks var det bara Martina, Mattiaz och Sara som beslutade sig för att göra stan osäker. Vi parkerade oss nånstans i Soho och stannade där ända tills klockan var 23.00!!! Då tackade vi för oss och åkte hem mot sängarna.
Idag pluggar Bella för fullt, Sara ska snart ta gå och ut pengar för veckans kommande dansklasser och göra en liten veckohandling på Morrissons. I eftermiddag blir det kinamat i stan med de två M:en.
Hoppas ni har en trevlig helg hemma i Sverige (och Sevilla:))
Xoxo!
När Bella dansat klart möttes vi upp för en lördagsfika på Starbucks innan vi sammanstrålande med Mattiaz, Martina och hennes föräldrar vid Hyde Park. (Denna helgen är Mattiaz och Saras kompis Martina här och hälsar på!). De var alla väldigt fikasugna, så jakten på ett nytt kafé började, och den jakten tog sin lilla tid. Vi hamnade i de finare kvarteren av London och såg bara Stella Mc Cartney, Burberry, Donna Karan och såna där lite finare affärer som vi Primark-fans sällan besöker. men man kan alltid lita på Starbucks, så efter typ timmar av gående (kändes det som) dök det upp ett Starbucks där i ett hörn.
Efter Starbucks var det bara Martina, Mattiaz och Sara som beslutade sig för att göra stan osäker. Vi parkerade oss nånstans i Soho och stannade där ända tills klockan var 23.00!!! Då tackade vi för oss och åkte hem mot sängarna.
Idag pluggar Bella för fullt, Sara ska snart ta gå och ut pengar för veckans kommande dansklasser och göra en liten veckohandling på Morrissons. I eftermiddag blir det kinamat i stan med de två M:en.
Hoppas ni har en trevlig helg hemma i Sverige (och Sevilla:))
Xoxo!
fredag 26 mars 2010
Fredagsmys a la London:
*Sedvanliga buss- o tunnelbaneturen in till stan.
*En belgian wafle på Oxford Street. Den satt som en smäck skulle man kunna säga. MUMS!
*Tre timmars shopping på Primark och provande av nästan hur mycket kläder som helst. Vi köpte dock nästan ingenting, här sparar vi på pengarna minsann!
*Premiär på KFC (Kentucky Fried Chicken). Bella åt olika former av små kycklingvingar och annat kycklingaktigt med pommes. Sara åt en kycklingburgare med pommes. Hon åt inte de vita bönorna i tomatsås som medföljde...
*Svt play och två avsnitt Saltön i Saras säng med datorn mellan oss. Datorhögtalarna välte bara en sisådär 18-40 gånger, så fort man rörde sig...
*Sen kändes sängen som ett bra alternativ för oss båda.
Xoxo!
*En belgian wafle på Oxford Street. Den satt som en smäck skulle man kunna säga. MUMS!
*Tre timmars shopping på Primark och provande av nästan hur mycket kläder som helst. Vi köpte dock nästan ingenting, här sparar vi på pengarna minsann!
*Premiär på KFC (Kentucky Fried Chicken). Bella åt olika former av små kycklingvingar och annat kycklingaktigt med pommes. Sara åt en kycklingburgare med pommes. Hon åt inte de vita bönorna i tomatsås som medföljde...
*Svt play och två avsnitt Saltön i Saras säng med datorn mellan oss. Datorhögtalarna välte bara en sisådär 18-40 gånger, så fort man rörde sig...
*Sen kändes sängen som ett bra alternativ för oss båda.
Xoxo!
torsdag 25 mars 2010
Inte våran dag...
Det började med att Bella lyckades få igång brandlarmet i förmiddags. Och då gjorde hon ändå inget värre än råka bränna ett rostbröd. Svenska brandlarm är rena myggsurret jämfört med det vi har här kan vi ju säga!!! Sara som i godan ro satt på sitt rum när larmet satte igång flög upp och välte både dator och datorhögtalare i sin färd mot köket och finner där en stackars Bella på en stol, förtvivlat pillandes på larmet. Med lite viftandes med en tidning under larmet lyckas vi få bukt med det. Nu hänger brandlarmet i taket lite sådär löst och fint...
Vi var trötta som djur efter Lindas jazz, men letade oss ändå fram till Nordic Bakery i hopp om att finna våfflor, det är ju Våffeldagen för tusan! fanns det våfflor på Nordic Bakery? Näe...och inte så värst mycket annat heller. Vilken miss.
Vi gick till Starbucks istället, där vet man vad man får. Vi hamnade brevid två svenska tjejer som vi inte orkade vara sociala med och struntade i det.
Sara hade även en kinesisk karl nästan upp i knäet. Det var trångt. Och vi frös för vi satt precis under en fläkt av något slag.
Bella åkte på stryk (oavsiktligt visserligen, men en spark i huvudet är aldrig skönt) på lyrical-klassen.
Sara fick vänta på 333-bussen i 20 minuter i Brixton!
Vi avslutar dagen med att hittat två kackerlackor i köket. Vi bor i ett jätterent hus faktiskt!! Men de har ju inte för vana att bygga husen så de hänger ihop riktigt, så vi tänker att det kanske beror på det.
Imorgon ska Bella plugga, Sara ska dansa. Sen ska vi till Oxford street och fira helgen med en fet våffla i Belgian wafle-ståndet. Om det är sol, så det hoppas vi verkligen att det kommer vara! Och sedan ska vi till Primark. Fredagsnöje på hög nivå.
Godnatt och xoxo på er!
Vi var trötta som djur efter Lindas jazz, men letade oss ändå fram till Nordic Bakery i hopp om att finna våfflor, det är ju Våffeldagen för tusan! fanns det våfflor på Nordic Bakery? Näe...och inte så värst mycket annat heller. Vilken miss.
Vi gick till Starbucks istället, där vet man vad man får. Vi hamnade brevid två svenska tjejer som vi inte orkade vara sociala med och struntade i det.
Sara hade även en kinesisk karl nästan upp i knäet. Det var trångt. Och vi frös för vi satt precis under en fläkt av något slag.
Bella åkte på stryk (oavsiktligt visserligen, men en spark i huvudet är aldrig skönt) på lyrical-klassen.
Sara fick vänta på 333-bussen i 20 minuter i Brixton!
Vi avslutar dagen med att hittat två kackerlackor i köket. Vi bor i ett jätterent hus faktiskt!! Men de har ju inte för vana att bygga husen så de hänger ihop riktigt, så vi tänker att det kanske beror på det.
Imorgon ska Bella plugga, Sara ska dansa. Sen ska vi till Oxford street och fira helgen med en fet våffla i Belgian wafle-ståndet. Om det är sol, så det hoppas vi verkligen att det kommer vara! Och sedan ska vi till Primark. Fredagsnöje på hög nivå.
Godnatt och xoxo på er!
onsdag 24 mars 2010
Upp på tå!
Idag har det varit mycket relevéer ("stå på tå") för oss. Vi har dansat balett för Romayne Grigorova (ungefär nåt sånt stavas nog namnet...). Hon var långt efter pensionsålder, såg knappt, hörde ännu sämre och hade järnkoll på oss alla i salen och vad vi hade för oss. Påminde en om småsaker som man så lätt glömmer bort, utåtvridning, höfter etc. En riktig järnkvinna som säkert kommer undervisa tills hon tar sitt sista andetag.
Efter denna klass på förmiddagen tog vi lunch och kikade på repetitioner av nåt som vi inte vet vad det var men såg ut som nåt melodifestivalaktigt och lät ungefär likadant med den obligatoriska tonartsförändringen;)
Sedan jazz med Linda och "Free your mind"- koreografi som var super och så lite Ian-balett på det.
Sen tog det bara två och en halv timme att komma hem. Tunnelbanan stannade inte vid Green Park, så vi fick hoppa av vid Picadilly Circus och ta en liten promenad dit (ja, till Green park alltså). Och sen skulle vi handla på Morrissons också så det gjorde vi hemma i Streatham innan vi begav oss till vårt vackra hus.
Till kvällsmat blev det blandade smårätter och sen åt vi efterrätt bestående av rostat bröd med typ Nutella, fast med bitar av hasselnötter i. Mumma kan vi lova att det var!
Och i morgon är det våffeldagen så då tänkte vi åka till Nordic bakery och se om där finns våfflor efter vår jazzklass. Äta och dansa ja, två favoritsysselsättningar.
Xoxo!
Efter denna klass på förmiddagen tog vi lunch och kikade på repetitioner av nåt som vi inte vet vad det var men såg ut som nåt melodifestivalaktigt och lät ungefär likadant med den obligatoriska tonartsförändringen;)
Sedan jazz med Linda och "Free your mind"- koreografi som var super och så lite Ian-balett på det.
Sen tog det bara två och en halv timme att komma hem. Tunnelbanan stannade inte vid Green Park, så vi fick hoppa av vid Picadilly Circus och ta en liten promenad dit (ja, till Green park alltså). Och sen skulle vi handla på Morrissons också så det gjorde vi hemma i Streatham innan vi begav oss till vårt vackra hus.
Till kvällsmat blev det blandade smårätter och sen åt vi efterrätt bestående av rostat bröd med typ Nutella, fast med bitar av hasselnötter i. Mumma kan vi lova att det var!
Och i morgon är det våffeldagen så då tänkte vi åka till Nordic bakery och se om där finns våfflor efter vår jazzklass. Äta och dansa ja, två favoritsysselsättningar.
Xoxo!
tisdag 23 mars 2010
Vardag...
Ja, vardag helt enkelt. Upp på morgonen, äta frukost, fixa och dona lite på internet och annat, äta lunch, åka till skolan, dansa, fika på starbucks, dans igen, duscha och sen åter hem igen...
Nu sitter vi trötta i köket och diskuterar framtiden och vad tusan man ska hitta på att skriva om i den framtida C-uppsatsen.
Bellas kväll har i och för sig varit lite ovanlig då hon fick ett ryck och begav sig till en ny dansskola för att testa på en ny dansklass i modernt. Skolan heter Central School of Ballet och ligger norr om Pineapple. Det var en givande klass tycker Bella, dock lite lägre nivå än väntat men hon kommer att återvända eftersom att läraren visade sig vara en bra en.
Sara kände sig lat ikväll och höll på att fastna i stolen på Starbucks. Men tack vare den självdisciplin hon ibland lyckas uppbåda tog hon sig loss och återvände till Pineapple för en stepplektion. Detta är Sara nu i efterhand nöjd med då det var en ovanligt roligt kombination i kväll.
Imorgon väntas jazz och dubbla pass i balett. Även indisk dans ska provas på imorgon, det ska bli spännande! Tänk om vi hade haft Cecilias vackra saris, då hade vi kunnat vara säkra på att få in den rätta känslan.
Men nu är det sängen och huvudet på kudden som väntas.
Xoxo kära vänner!
Nu sitter vi trötta i köket och diskuterar framtiden och vad tusan man ska hitta på att skriva om i den framtida C-uppsatsen.
Bellas kväll har i och för sig varit lite ovanlig då hon fick ett ryck och begav sig till en ny dansskola för att testa på en ny dansklass i modernt. Skolan heter Central School of Ballet och ligger norr om Pineapple. Det var en givande klass tycker Bella, dock lite lägre nivå än väntat men hon kommer att återvända eftersom att läraren visade sig vara en bra en.
Sara kände sig lat ikväll och höll på att fastna i stolen på Starbucks. Men tack vare den självdisciplin hon ibland lyckas uppbåda tog hon sig loss och återvände till Pineapple för en stepplektion. Detta är Sara nu i efterhand nöjd med då det var en ovanligt roligt kombination i kväll.
Imorgon väntas jazz och dubbla pass i balett. Även indisk dans ska provas på imorgon, det ska bli spännande! Tänk om vi hade haft Cecilias vackra saris, då hade vi kunnat vara säkra på att få in den rätta känslan.
Men nu är det sängen och huvudet på kudden som väntas.
Xoxo kära vänner!
måndag 22 mars 2010
En helt vanlig måndag
Saras skoldag: 10.30-16.30
Bellas skoldag: 15.00-21.00
Vi har alltså inte setts speciellt mycket idag.
Sara började dagen med balett med Denzil.
Svårt.
Och så säger vi inget mer om det.
Efter det två klasser jazz med Linda och sedan balett igen fast denna gången med Ian.
Bella började med balett för Ian, enda gemensamma klassen med Sara idag. Fortsatte med street för Xavi och avslutade dagen med Lyrical för Rolfe.
Det har liksom inte hänt så mycket i övrigt. Sara har tvättat och plockat ögonbrynen och försökt sysselsätta sig i sin ensamhet. Bella har ju då dansat hela kvällen.
Bella började förresten plugga på komvux på distans idag, för att kunna ha biologi som andra ämne i sin lärarexamen. Så från och med nu ska hon kombinera teoretiskt plugg med dansande. Sara är imponerad av Bella.
Mattiaz undrade idag om vi ville följa med på Chitty chitty bang bang på onsdag. Åh, vad vi ville det, men åh, vad vi inte har pengar till musikal just nu:(
Det smärtar lite i Saras hjärta.
Förresten så vill Sara meddela att hon gjort världens kap. Satt och slötittade på resor hem för att eventuellt få se en skymt av Götet innan sommaren. Mellan valborgsmässoafton och 4 maj kommer hon befinna sig i Sverige, eftersom det fanns en pangresa för 430 kronor tur och retur. Hyfsat bra pris där.
Det var nog allt för idag.
Xoxo!
Bellas skoldag: 15.00-21.00
Vi har alltså inte setts speciellt mycket idag.
Sara började dagen med balett med Denzil.
Svårt.
Och så säger vi inget mer om det.
Efter det två klasser jazz med Linda och sedan balett igen fast denna gången med Ian.
Bella började med balett för Ian, enda gemensamma klassen med Sara idag. Fortsatte med street för Xavi och avslutade dagen med Lyrical för Rolfe.
Det har liksom inte hänt så mycket i övrigt. Sara har tvättat och plockat ögonbrynen och försökt sysselsätta sig i sin ensamhet. Bella har ju då dansat hela kvällen.
Bella började förresten plugga på komvux på distans idag, för att kunna ha biologi som andra ämne i sin lärarexamen. Så från och med nu ska hon kombinera teoretiskt plugg med dansande. Sara är imponerad av Bella.
Mattiaz undrade idag om vi ville följa med på Chitty chitty bang bang på onsdag. Åh, vad vi ville det, men åh, vad vi inte har pengar till musikal just nu:(
Det smärtar lite i Saras hjärta.
Förresten så vill Sara meddela att hon gjort världens kap. Satt och slötittade på resor hem för att eventuellt få se en skymt av Götet innan sommaren. Mellan valborgsmässoafton och 4 maj kommer hon befinna sig i Sverige, eftersom det fanns en pangresa för 430 kronor tur och retur. Hyfsat bra pris där.
Det var nog allt för idag.
Xoxo!
söndag 21 mars 2010
Primark- himmel och/eller helvete!?
SARA:
Jag och Bella har liksom missat/inte brytt oss så mycket om denna föreetelse. Men idag var det dags: Primark. Gäst-Sofia hade klasskompisar som varit där och när de sjukt nöjda visade upp sina fynd för oss igår så kände vi att ett studiebesök var på sin plats. Det var lätt som en plätt att hitta, gött för mig. Och det var heller aldrig några tvivel om att vi var på rätt väg när vi spatserade Oxford Street upp, vi mötte hela tiden folk som kånkade på stora och små Primark-kassar.
Primark är alltså ett jättestort och galet billigt varuhus. Och vad ska man jämföra detta varuhus med? Tjaaa....jag vet inte... Som Ge-kås fast flashigare och snyggare kanske. Som ett riktigt varuhus.
Det var helt enkelt självbehärskning som gällde. Annars hade det lätt åkt med skapligt mycket grejer hem. Några par skor för 2 pund stycket (1 pund är ca. 11-12 kr), lite linnen, en randig klänning osv osv...
Dagens fynd:
Ja, av någon anledning kunde jag inte köpa en eller två såna här hårband. Det minsta som fanns var 10-pack. Men det var 10-pack till det facila priset av 1 pund, så det fick gå.
Bella och Sofia begav sig efter Primark-besöket mot nya mål, medan jag tog en lugn ensam-eftermiddag. Jag promenerade Oxford Street neråt igen i solskenet och motstod konstigt nog frestelsen att köpa en "belgian waffle" med Nutella på i det där våffelståndet som det alltid luktar gudomligt om. Däremot kilade jag in i alla skoaffärer för att försöka bestämma mig för vilka sneakers som är de rätta för mig. Helst inte för dyra, helst väldigt färgglada. Det finns väldigt mycket färgglada sneakers i London... Beslutsångesten var total så jag lade ner.
Efter en sisådär två timmar i solen begav jag mig hemåt igen. Jag hade knappt hunnit innanför ytterdörren innan det knackade!! Det knackar aldrig på våran dörr! Jag öppnade ICKE! Hur skulle jag kunna veta vem som stod där utanför?
"Fan att jag är den enda som bor på nedervåningen".
Den som stod där utanför dörren gav tydligen inte upp, utan knackade igen. Missnöjt gick jag och pytteöppnade dörren. Jaha, tv-licensgubbar finns i England också. Jag kunde nöjt upplysa honom om att jag inte har någon tv, men att polackerna har. (Fast jag uttryckte mig lite finare). Jag skickade glatt upp honom till våra icke engelsk-talande flatmates. Han var där ett bra tag och jag undrar fortfarande nyfiket hur det hela slutade. När jag tjuvlyssnade nånstans där i mitten av samtalet gick det inte så värst bra för nån av dem.
Förresten, måste man betala tv-licens om man har dator? Hur som helst så fick jag panik när jag kom på att licens-gubben kanske ville veta om jag hade dator efter att han pratat med polackerna. Såhär ser min byrå ut i vanliga fall:
Men för säkerhets skull hivade jag högtalarna i garderoben och datorn under kudden medan tv-licensen befann sig hos oss:
Det var allt för idag mina vänner. I morgon börjar en ny dansvecka och vi inleder med balett och jazz för mig, balett och street för Bella.
Därför ska jag ladda med att äta choklad och titta på film nu:)
Xoxo!
Jag och Bella har liksom missat/inte brytt oss så mycket om denna föreetelse. Men idag var det dags: Primark. Gäst-Sofia hade klasskompisar som varit där och när de sjukt nöjda visade upp sina fynd för oss igår så kände vi att ett studiebesök var på sin plats. Det var lätt som en plätt att hitta, gött för mig. Och det var heller aldrig några tvivel om att vi var på rätt väg när vi spatserade Oxford Street upp, vi mötte hela tiden folk som kånkade på stora och små Primark-kassar.
Primark är alltså ett jättestort och galet billigt varuhus. Och vad ska man jämföra detta varuhus med? Tjaaa....jag vet inte... Som Ge-kås fast flashigare och snyggare kanske. Som ett riktigt varuhus.
Det var helt enkelt självbehärskning som gällde. Annars hade det lätt åkt med skapligt mycket grejer hem. Några par skor för 2 pund stycket (1 pund är ca. 11-12 kr), lite linnen, en randig klänning osv osv...
Dagens fynd:
Ja, av någon anledning kunde jag inte köpa en eller två såna här hårband. Det minsta som fanns var 10-pack. Men det var 10-pack till det facila priset av 1 pund, så det fick gå.
Bella och Sofia begav sig efter Primark-besöket mot nya mål, medan jag tog en lugn ensam-eftermiddag. Jag promenerade Oxford Street neråt igen i solskenet och motstod konstigt nog frestelsen att köpa en "belgian waffle" med Nutella på i det där våffelståndet som det alltid luktar gudomligt om. Däremot kilade jag in i alla skoaffärer för att försöka bestämma mig för vilka sneakers som är de rätta för mig. Helst inte för dyra, helst väldigt färgglada. Det finns väldigt mycket färgglada sneakers i London... Beslutsångesten var total så jag lade ner.
Efter en sisådär två timmar i solen begav jag mig hemåt igen. Jag hade knappt hunnit innanför ytterdörren innan det knackade!! Det knackar aldrig på våran dörr! Jag öppnade ICKE! Hur skulle jag kunna veta vem som stod där utanför?
"Fan att jag är den enda som bor på nedervåningen".
Den som stod där utanför dörren gav tydligen inte upp, utan knackade igen. Missnöjt gick jag och pytteöppnade dörren. Jaha, tv-licensgubbar finns i England också. Jag kunde nöjt upplysa honom om att jag inte har någon tv, men att polackerna har. (Fast jag uttryckte mig lite finare). Jag skickade glatt upp honom till våra icke engelsk-talande flatmates. Han var där ett bra tag och jag undrar fortfarande nyfiket hur det hela slutade. När jag tjuvlyssnade nånstans där i mitten av samtalet gick det inte så värst bra för nån av dem.
Förresten, måste man betala tv-licens om man har dator? Hur som helst så fick jag panik när jag kom på att licens-gubben kanske ville veta om jag hade dator efter att han pratat med polackerna. Såhär ser min byrå ut i vanliga fall:
Men för säkerhets skull hivade jag högtalarna i garderoben och datorn under kudden medan tv-licensen befann sig hos oss:
Det var allt för idag mina vänner. I morgon börjar en ny dansvecka och vi inleder med balett och jazz för mig, balett och street för Bella.
Därför ska jag ladda med att äta choklad och titta på film nu:)
Xoxo!
lördag 20 mars 2010
Bella och hennes vän Sofia har haft en heldag i stan som de inledde med lite turistande av diverse sevärdheter.
Sara befann sig under tiden hemma i Streatham, gjorde veckobudget och packade danskläder för dagens klass, musical dance. Denna klass bangade Sara dock då hon bestämde sig för att ta det lite lugnt och strosa runt i stan istället. Hon köpte biljetter till Mamma Mia i april när pappa Staffan kommer och hälsar på, gick i lite affärer och mötte sedan upp de andra på Starbucks. Efter Starbucks begav sig hela ligan mot Oxford Street. Det regnade och Saras skor har hål under sulan, så en av planerna var att hitta ett par nya sneakers. Det finns alldeles för mycket att välja på i den här stan!!! Vilket resulterade i noll införskaffade skor.
I Chinatown åt vi kvällsmat och begav oss efter en sväng på Trocadero-varuhuset hemåt mot Streatham.
Hemma 21.40 en lördagkväll i London... Inget klubbande här inte, bara lugnt och skönt.
Xoxo!
Sara befann sig under tiden hemma i Streatham, gjorde veckobudget och packade danskläder för dagens klass, musical dance. Denna klass bangade Sara dock då hon bestämde sig för att ta det lite lugnt och strosa runt i stan istället. Hon köpte biljetter till Mamma Mia i april när pappa Staffan kommer och hälsar på, gick i lite affärer och mötte sedan upp de andra på Starbucks. Efter Starbucks begav sig hela ligan mot Oxford Street. Det regnade och Saras skor har hål under sulan, så en av planerna var att hitta ett par nya sneakers. Det finns alldeles för mycket att välja på i den här stan!!! Vilket resulterade i noll införskaffade skor.
I Chinatown åt vi kvällsmat och begav oss efter en sväng på Trocadero-varuhuset hemåt mot Streatham.
Hemma 21.40 en lördagkväll i London... Inget klubbande här inte, bara lugnt och skönt.
Xoxo!
fredag 19 mars 2010
Var är vi nånstans?
SARA:
Att det ska vara så jäkla svårt att hitta i London! När vi går fel så gör vi det ordentligt åtminstone. Som när Danne tittade helt fel på kartan när vi skulle till Western Union Bank i början av februari och vi hamnade... ja, jag vet inte vart men det var inte dit vi ville hamnat iallafall.
Idag skulle jag och Bella leta oss fram till Urdang Academy, en annan dansskola här i London, mest för att kika om de hade klasser i modernt. Vi hade av balettläraren Susan på Pineapple hört att "it´s really close to Covent garden Station", så vi började vår vana trogen att fråga oss fram för att komma rätt. Som vanligt kom vi aldrig riktigt dit vi skulle. När vi frågade en dam vid ett övergångsställe fick vi till sist veta att "you are totally on the wrong side of London". Vi befann oss i west London men borde om vi skulle till Urdang Academy befinna oss i east London. Så det blev inget Urdang för oss idag. Antingen är vi dåliga på att fråga efter vägen eller så vill alla engelskmän lura oss!?
Dagens dans: Vi började med att kolla in klassen i Contemporary ballet, advanced level. Inget för mig riktigt (modernt har väl aldrig varit min grej), men Bella ska nog testa den. Sedan tog jag klass i jazz för Linda och Bella balett för Ian.
Jag är nu ensam hemma, eller ja, jag har ju flatmates-polackerna här, men de är ju inte så lätta att konversera med precis. En dator, choklad, sega råttor och isté är bättre sällskap, det är ju dags för fredagsmys!
Bella är just nu och möter upp sin kompis Sofia som ska hälsa på här under helgen, trevligt:)
Musical dance för mig i morgon, en av veckans höjdpunkter faktiskt. Sen ska jag ut och spatsera i London. Det kan ju gå lite hur som helst eftersom jag har lokalsinne som en guldfisk. Så om det bara är Bella som skriver i bloggen framöver så vet ni varför. Då sitter jag i ett hörn av London nånstans och hittar inte hem för jag har inte nån karta och han som står vi Leicester Square och ropar "Anybody lost who needs information?" vill bara sälja knark och min mobil har slut på batterier så jag kan inte ringa Mattiaz och be honom hämta mig...
Nu är ena chokladkakan slut, tur att jag har en till.
På återseende (förhoppningsvis!)
Xoxo!
Att det ska vara så jäkla svårt att hitta i London! När vi går fel så gör vi det ordentligt åtminstone. Som när Danne tittade helt fel på kartan när vi skulle till Western Union Bank i början av februari och vi hamnade... ja, jag vet inte vart men det var inte dit vi ville hamnat iallafall.
Idag skulle jag och Bella leta oss fram till Urdang Academy, en annan dansskola här i London, mest för att kika om de hade klasser i modernt. Vi hade av balettläraren Susan på Pineapple hört att "it´s really close to Covent garden Station", så vi började vår vana trogen att fråga oss fram för att komma rätt. Som vanligt kom vi aldrig riktigt dit vi skulle. När vi frågade en dam vid ett övergångsställe fick vi till sist veta att "you are totally on the wrong side of London". Vi befann oss i west London men borde om vi skulle till Urdang Academy befinna oss i east London. Så det blev inget Urdang för oss idag. Antingen är vi dåliga på att fråga efter vägen eller så vill alla engelskmän lura oss!?
Dagens dans: Vi började med att kolla in klassen i Contemporary ballet, advanced level. Inget för mig riktigt (modernt har väl aldrig varit min grej), men Bella ska nog testa den. Sedan tog jag klass i jazz för Linda och Bella balett för Ian.
Jag är nu ensam hemma, eller ja, jag har ju flatmates-polackerna här, men de är ju inte så lätta att konversera med precis. En dator, choklad, sega råttor och isté är bättre sällskap, det är ju dags för fredagsmys!
Bella är just nu och möter upp sin kompis Sofia som ska hälsa på här under helgen, trevligt:)
Musical dance för mig i morgon, en av veckans höjdpunkter faktiskt. Sen ska jag ut och spatsera i London. Det kan ju gå lite hur som helst eftersom jag har lokalsinne som en guldfisk. Så om det bara är Bella som skriver i bloggen framöver så vet ni varför. Då sitter jag i ett hörn av London nånstans och hittar inte hem för jag har inte nån karta och han som står vi Leicester Square och ropar "Anybody lost who needs information?" vill bara sälja knark och min mobil har slut på batterier så jag kan inte ringa Mattiaz och be honom hämta mig...
Nu är ena chokladkakan slut, tur att jag har en till.
På återseende (förhoppningsvis!)
Xoxo!
torsdag 18 mars 2010
Vissa kvällar är man trött...
...Ikväll är en sådan kväll. Då blir det inte så mycket vettigt skrivet.
Idag har vi gjort det som vi är bäst på. Dansa och äta. Dock inte samtidigt. Vi gick ut lite lätt denna torsdagen med jazz för Linda. Inte för att det är en enkel klass, men vi är ganska vana efter att tagit ett stort antal Linda-lektioner. En säker klassiker. Vi gillar koreografin som vi gör denna veckan och vi hade en allmänt ganska bra lektion. Synd bara att piruetter inte är våran grej alla dagar...
Efter jazzen så var det ju läge för lite fika kanske. Mattiaz mötte upp utanför skolan och då satt ju lite Starbucks fint. Fika och prat och telefonsamtal med Helena hann avhandlas innan det var dags att bege sig tillbaka till Pineapple, denna gång för jazz med Fleur. Hennes klass skiljer sig från Lindas och är mer kommersiell, och även mer svettigt. Men vi gillar´t. Bella gick rakt på en lyrical-klass med sin bästa Rolfe efteråt medan Sara pustade i hela 45 minuter innan hon körde på ett oprövat kort. Balett med Susan. Vilket genidrag det visade sig vara. En sån kvinna! I blå lång balettkjol och små klackskor ledde hon en helt fantastisk lektion med bara fem deltagare. Där fick man verkligen uppmärksamhet! Mycket korrektioner hann hon med. Superklass.
Klockan hann bli 21.45 innan vi kom oss iväg hemåt idag. Och sen var vi tvugna att pusta lite i Brixton och köpa med oss lite Pepsi och färdkost från KFC (Kentucky fried chicken). Man kan lätt tro att vi bara äter. Men vi dansar faktiskt också som vi skrev innan. Och äter sjuka mängder vitkål, världens bästa grönsak.
Som sagt, är man lite trött så blir det inte så mycket vettigt skrivet. Sängen nästa!
I morgon ska vi ta två klasser var. Bella jazz och balett. Sara jazz och troligtvis en till jazz.
Xoxo på er!
Idag har vi gjort det som vi är bäst på. Dansa och äta. Dock inte samtidigt. Vi gick ut lite lätt denna torsdagen med jazz för Linda. Inte för att det är en enkel klass, men vi är ganska vana efter att tagit ett stort antal Linda-lektioner. En säker klassiker. Vi gillar koreografin som vi gör denna veckan och vi hade en allmänt ganska bra lektion. Synd bara att piruetter inte är våran grej alla dagar...
Efter jazzen så var det ju läge för lite fika kanske. Mattiaz mötte upp utanför skolan och då satt ju lite Starbucks fint. Fika och prat och telefonsamtal med Helena hann avhandlas innan det var dags att bege sig tillbaka till Pineapple, denna gång för jazz med Fleur. Hennes klass skiljer sig från Lindas och är mer kommersiell, och även mer svettigt. Men vi gillar´t. Bella gick rakt på en lyrical-klass med sin bästa Rolfe efteråt medan Sara pustade i hela 45 minuter innan hon körde på ett oprövat kort. Balett med Susan. Vilket genidrag det visade sig vara. En sån kvinna! I blå lång balettkjol och små klackskor ledde hon en helt fantastisk lektion med bara fem deltagare. Där fick man verkligen uppmärksamhet! Mycket korrektioner hann hon med. Superklass.
Klockan hann bli 21.45 innan vi kom oss iväg hemåt idag. Och sen var vi tvugna att pusta lite i Brixton och köpa med oss lite Pepsi och färdkost från KFC (Kentucky fried chicken). Man kan lätt tro att vi bara äter. Men vi dansar faktiskt också som vi skrev innan. Och äter sjuka mängder vitkål, världens bästa grönsak.
Som sagt, är man lite trött så blir det inte så mycket vettigt skrivet. Sängen nästa!
I morgon ska vi ta två klasser var. Bella jazz och balett. Sara jazz och troligtvis en till jazz.
Xoxo på er!
onsdag 17 mars 2010
Ska vi inte turista lite? - en saga av dans i london
Det var en gång en Sara och en Bella som skulle åka till sin dansskola. Solen sken och fåglarna kvittrade och allt gick bra fram till Brixton där de skulle byta från buss till t-bana. Det visade sig där att tågen inte fungerade denna förmiddagen då en drake hade lagt sig för att sova i tunnlarna. Flickorna insåg då att de i och med detta förhinder aldrig skulle hinna till lektionen där de skulle få träna sig i att valsa graciöst. De fick syn på en stor röd springare med texten "Oxford Circus" på och utbrast i kör "Den tar vi".
Så kom det sig att flickorna fick sig en turist tur och fick lärdomen av att det i London finns väldigt många statyer. De fick också skåda ett stort klocktorn, som sägnen talar om som "Big Ben", och ett gigantiskt slott som Sara hade vetskapen om att det hette "House of Parliament".
Väl fram vid Oxford Circus startades en vandring över sten och betong med titt in i varannan skoaffär. Tillslut hade de hamnat i Soho där de fick syn på ett café som hette "Stjärnpengen". Flickorna kände då ett sug efter socker och slog sig ner vid ett bord. Simsalabim så låg den en kaka i vardera mage. Undrar hur kakorna hamnade där?
Med nyvunna krafter tågade flickorna mot den rosa oasen där de skulle tillbringa eftermiddagen. Sara och Bella hade en stund över innan deras jazzlektion skulle börja och stod då och tittade drömskt på en lektion med fantastiska prinsar och prinsessor. De hoppade och snurrade på ett sätt som flickorna sällan sett i dagarna sina. Flickornas trevliga balettränare som skulle ha en professionell balettlektion efter den pågåennde gick runt och tog betalt. När han kom fram till Sara och Bella frågade han artigt, "You´re not taking the next class, are you darlings?". Flickorna kände sig glada över att han kände igen dem, även fast att det var från de lägre nivåerna.
Sedan följde tre timmar med jazz och balett innan flickorna begav sig hemåt igen. Som tur var hade prinsen från det gigantiska slottet jagat iväg draken så att tågen gick som de skulle. Hem kom flickorna välbehållna och trötta och efter att de ätit somnade de sött i väntan på nästa dags äventyr.
Slutet gott, allting gott. Snipp, snapp, snut, så var sagan slut!
Xoxo!
Så kom det sig att flickorna fick sig en turist tur och fick lärdomen av att det i London finns väldigt många statyer. De fick också skåda ett stort klocktorn, som sägnen talar om som "Big Ben", och ett gigantiskt slott som Sara hade vetskapen om att det hette "House of Parliament".
Väl fram vid Oxford Circus startades en vandring över sten och betong med titt in i varannan skoaffär. Tillslut hade de hamnat i Soho där de fick syn på ett café som hette "Stjärnpengen". Flickorna kände då ett sug efter socker och slog sig ner vid ett bord. Simsalabim så låg den en kaka i vardera mage. Undrar hur kakorna hamnade där?
Med nyvunna krafter tågade flickorna mot den rosa oasen där de skulle tillbringa eftermiddagen. Sara och Bella hade en stund över innan deras jazzlektion skulle börja och stod då och tittade drömskt på en lektion med fantastiska prinsar och prinsessor. De hoppade och snurrade på ett sätt som flickorna sällan sett i dagarna sina. Flickornas trevliga balettränare som skulle ha en professionell balettlektion efter den pågåennde gick runt och tog betalt. När han kom fram till Sara och Bella frågade han artigt, "You´re not taking the next class, are you darlings?". Flickorna kände sig glada över att han kände igen dem, även fast att det var från de lägre nivåerna.
Sedan följde tre timmar med jazz och balett innan flickorna begav sig hemåt igen. Som tur var hade prinsen från det gigantiska slottet jagat iväg draken så att tågen gick som de skulle. Hem kom flickorna välbehållna och trötta och efter att de ätit somnade de sött i väntan på nästa dags äventyr.
Slutet gott, allting gott. Snipp, snapp, snut, så var sagan slut!
Xoxo!
tisdag 16 mars 2010
Sol, varmt, härligt!
Nu ligger vi båda i Saras rum med varsin dator.
Mätta och nöjda är vi efter en solig dag med glass i Covent Garden.
Vi råkade stöta på en ORM också. Bella hoppade högt när Sara sa "Titta, där är en orm" och pekade. Sara glömde upplysa stackars Bella om att ormen var fasthållen av sin ägare. Bella pustade ut och vi kunde lugnt fortsätta till skolan.
Våren är total här, vi ser knoppar överallt, och vårblommor och fåglar som kvittrar, och soool. Och dumma människor som redan går i t-shirt. De kommer bli förkylda minsann! Det har våra mammor lärt oss.
Vi har idag dansat jazz för Fleur i en alldeles för liten danssal med för mycket flaxande armar runt omkring oss. Det är inte vi som viftar!!
För tillfället är vi ganska Pite-sentimentala och ligger och lyssnar på "What kind of world" = turnéminnen från hösten 2009.
I morgon väntar en lång dansdag, så nu ska vi krypa ner i våra sängar och drömma sött.
Hörs i morgon, xoxo!
Mätta och nöjda är vi efter en solig dag med glass i Covent Garden.
Vi råkade stöta på en ORM också. Bella hoppade högt när Sara sa "Titta, där är en orm" och pekade. Sara glömde upplysa stackars Bella om att ormen var fasthållen av sin ägare. Bella pustade ut och vi kunde lugnt fortsätta till skolan.
Våren är total här, vi ser knoppar överallt, och vårblommor och fåglar som kvittrar, och soool. Och dumma människor som redan går i t-shirt. De kommer bli förkylda minsann! Det har våra mammor lärt oss.
Vi har idag dansat jazz för Fleur i en alldeles för liten danssal med för mycket flaxande armar runt omkring oss. Det är inte vi som viftar!!
För tillfället är vi ganska Pite-sentimentala och ligger och lyssnar på "What kind of world" = turnéminnen från hösten 2009.
I morgon väntar en lång dansdag, så nu ska vi krypa ner i våra sängar och drömma sött.
Hörs i morgon, xoxo!
Tisdag 16 mars
SARA: Då var jag tillbaka i London. Den decimerade styrkan är nu komplett. Sara och Bella minus Danne som numera huserar i Götet. Min återkomst till London betyder att vårat danslivs-bloggande nu kommer komma igång som vanligt igen nu när vi är två.
Jag och Danne hade en fantastisk vecka i Piteå. Sunket-kollektiv hos Emil och Amanda där vi mest åt chips hela tiden, underbart:) Smask-dans med finaste Minna och Josse, hela Smask-showen med sista pojkbandetframförandet ever. Osynk i mitt hjärta.
Om någon vill se vad jag hittade på under Smask så finns länkarna här:
(Som vanligt vet jag inte hur man gör dem klickbara men det är bara att klippa ut och klistra in i ett nytt fönster).
Först: Bidrag nummer 7, Gifta i freon med "Svensson, Svensson". Kom inte till final.
http://www.youtube.com/watch?v=57c8oIHs7eU
Sen: Förra årets vinnare, Osynk med "Vi ska bilda pojkband"
http://www.youtube.com/watch?v=bMGB2BdQgOc&feature=related
Och lite bilder från Pite-veckan:
Vi inledde med en härlig natt på Stansted flygplats
Vi repade i gamla, konstiga Acusticum-salen och jag hade skosnören i håret
Jag i min "Svensson, Svensson"- outfit. Minna har sytt den fantastiska kjolen
Artisterna i "Brottstycke", Bad Selinder, Fy Fabian och Evil Råberg. Min favorit i tävlingen.
Smask-scenen. Foto av Lania Sitepu, Musikhögskolan
Hela Svensson-gänget. Jag, Linda Niska, Josefine Carlsson, David Saulesco, Minna Lindahl
OSYNK
Nu ska jag och Bella snart bege oss till Morrisons för att uppdatera våra matförråd. Solen skiner för fullt och våren här.
På återseende. Xoxo!
Jag och Danne hade en fantastisk vecka i Piteå. Sunket-kollektiv hos Emil och Amanda där vi mest åt chips hela tiden, underbart:) Smask-dans med finaste Minna och Josse, hela Smask-showen med sista pojkbandetframförandet ever. Osynk i mitt hjärta.
Om någon vill se vad jag hittade på under Smask så finns länkarna här:
(Som vanligt vet jag inte hur man gör dem klickbara men det är bara att klippa ut och klistra in i ett nytt fönster).
Först: Bidrag nummer 7, Gifta i freon med "Svensson, Svensson". Kom inte till final.
http://www.youtube.com/watch?v=57c8oIHs7eU
Sen: Förra årets vinnare, Osynk med "Vi ska bilda pojkband"
http://www.youtube.com/watch?v=bMGB2BdQgOc&feature=related
Och lite bilder från Pite-veckan:
Vi inledde med en härlig natt på Stansted flygplats
Vi repade i gamla, konstiga Acusticum-salen och jag hade skosnören i håret
Jag i min "Svensson, Svensson"- outfit. Minna har sytt den fantastiska kjolen
Artisterna i "Brottstycke", Bad Selinder, Fy Fabian och Evil Råberg. Min favorit i tävlingen.
Smask-scenen. Foto av Lania Sitepu, Musikhögskolan
Hela Svensson-gänget. Jag, Linda Niska, Josefine Carlsson, David Saulesco, Minna Lindahl
OSYNK
Nu ska jag och Bella snart bege oss till Morrisons för att uppdatera våra matförråd. Solen skiner för fullt och våren här.
På återseende. Xoxo!
söndag 14 mars 2010
Söndag 14 Mars
BELLA
Nu är det vår i London, och den här gången tror jag faktiskt att den är här för att stanna. Igår när jag vandrade runt i Green Park såg jag massor med påskliljor och krokusar i full blom! Det var härligt och luften var frisk och när det inte blåste var det varmt i solstrålarna som sökte sig fram genom molnen då och då.
På kvällen var det Sv. kyrkan och MELODIFESTIVALEN som gällde. Varför rubba på en så bra tradition bara för att man råkar vara ensam?! Jag hade en väldans underhållande kväll och satt och log för mig själv under hela min vistelse där. Det var nämligen svårt att inte le när människorna runt omkring mig var så fullständigt ambitiösa med att applådera, kommentera, hurra, sjunga med etc etc... Jag satt lycklig och njöt av min Gott&Blandat-påse. Ok, jag erkänner! Mungiporna åkte ner en liten liten aning när jag behövde hålla för öronen för skriken bakom mig när de största idolerna kom upp på scenen som t ex Eric Saade. Men annars log jag konstant!
Konstigt, eller kanske inte, men jag har nog aldrig varit så insatt i Melodifestivalen tidigare som jag varit detta år. Men det har varit så trevligt att se fram emot lördagskvällarna i kyrkans källarlokal med storbild och svenskt godis och kaffe. Undrar vad vi nu ska komma på för tradition att se fram emot på lördagarna? Det måste ju nästan vara något som innefattar något smarrigt ätbart...
Idag har jag ägnat större delen av dagen åt att läsa ut "Så länge vi båda andas", måste erkänna att det känns rätt tomt nu... Men jag har också hunnit med att upptäcka lite mer av omgivningarna där vi bor. Jag hittade en park! Vilken lycka! En stor, väldigt stor, park. Där fanns både fotbollsplaner, också dom stora, en lekplats, stora gröna gräsmattor, och stora träd! Jag blev glad, så klart! Nu vet jag vart man kan rymma när man behöver komma ut, och inte orkar åka in till Green Park i City! Underbart!
Imorgon kommer Sara "hem" igen. Blir roligt att ha någon att prata med (som inte är på skype), jag har nästan börjat känna mig lite stum när allt jag säger om dagarna mest är korta ord som "Hello", "Sorry" och "Thank you". Jag ser fram emot en återförening mellan en Sara, en Bella, förhoppningsvis en Danne och ett Starbucks.
Med det säger jag på återseende från ett vårigt London.
Xoxo!
Nu är det vår i London, och den här gången tror jag faktiskt att den är här för att stanna. Igår när jag vandrade runt i Green Park såg jag massor med påskliljor och krokusar i full blom! Det var härligt och luften var frisk och när det inte blåste var det varmt i solstrålarna som sökte sig fram genom molnen då och då.
På kvällen var det Sv. kyrkan och MELODIFESTIVALEN som gällde. Varför rubba på en så bra tradition bara för att man råkar vara ensam?! Jag hade en väldans underhållande kväll och satt och log för mig själv under hela min vistelse där. Det var nämligen svårt att inte le när människorna runt omkring mig var så fullständigt ambitiösa med att applådera, kommentera, hurra, sjunga med etc etc... Jag satt lycklig och njöt av min Gott&Blandat-påse. Ok, jag erkänner! Mungiporna åkte ner en liten liten aning när jag behövde hålla för öronen för skriken bakom mig när de största idolerna kom upp på scenen som t ex Eric Saade. Men annars log jag konstant!
Konstigt, eller kanske inte, men jag har nog aldrig varit så insatt i Melodifestivalen tidigare som jag varit detta år. Men det har varit så trevligt att se fram emot lördagskvällarna i kyrkans källarlokal med storbild och svenskt godis och kaffe. Undrar vad vi nu ska komma på för tradition att se fram emot på lördagarna? Det måste ju nästan vara något som innefattar något smarrigt ätbart...
Idag har jag ägnat större delen av dagen åt att läsa ut "Så länge vi båda andas", måste erkänna att det känns rätt tomt nu... Men jag har också hunnit med att upptäcka lite mer av omgivningarna där vi bor. Jag hittade en park! Vilken lycka! En stor, väldigt stor, park. Där fanns både fotbollsplaner, också dom stora, en lekplats, stora gröna gräsmattor, och stora träd! Jag blev glad, så klart! Nu vet jag vart man kan rymma när man behöver komma ut, och inte orkar åka in till Green Park i City! Underbart!
Imorgon kommer Sara "hem" igen. Blir roligt att ha någon att prata med (som inte är på skype), jag har nästan börjat känna mig lite stum när allt jag säger om dagarna mest är korta ord som "Hello", "Sorry" och "Thank you". Jag ser fram emot en återförening mellan en Sara, en Bella, förhoppningsvis en Danne och ett Starbucks.
Med det säger jag på återseende från ett vårigt London.
Xoxo!
torsdag 11 mars 2010
Torsdag 11 mars
BELLA
Så var jag tillbaka i London och sitter återigen i mitt rum i Streathem. Igår återsåg jag också danslokalerna på Pineapple som nu känns ganska hemma. Hade lite svårt (ok, ganska mycket svårt!) att slita mig ifrån min tillfällige bästis "Så länge vi båda andas"-bok, men lyckades som tur var efter mycket tankeövertalning från den mer danssanta änglen på högra axeln. Det var nästan lite otäckt att kliva ut i dagsljuset och ut på gatorna med alla brummande bussar och ljudliga polis-sirener efter den tysta förmiddagen med näsan i boken.
Hemma i Sverige hade jag det väldigt bra. Har så gott som bara varit hemma i lägenheten och fixat och donat. Henrik och jag målade om vardagsrummet från en ljusbrun färg och en konstigt orange/brun tapet till fondvägg. Det blev den härliga och mycket utmärkande färgen vit på väggarna. Arkitektvit för att vara exakt. Vi är mycket nöjda med resultatet! En hel måndag spenderades också till städning och upp-packning, vi fick upp allt utom böcker och lite annat som behöver ha en hylla, för några sådana har vi inte än.
Idag väntas det en hel eftermiddag med dans.
Några bilder från vistelsen i Stockholm...
Min goda och studentlyxiga frukost på Heathrow
En gigantisk istapp över vår balkong på Bjulevägen, den togs sen ner för att inte orsaka skada på någon fotgängare
Spacklat och färdigtejpat, målningen kan börja
Så här fint blev det
Måndagens arbete avslutades med tacobuffé,vi var väldigt hungriga som synes på Henriks attack i stekpannan
Xoxo!
Så var jag tillbaka i London och sitter återigen i mitt rum i Streathem. Igår återsåg jag också danslokalerna på Pineapple som nu känns ganska hemma. Hade lite svårt (ok, ganska mycket svårt!) att slita mig ifrån min tillfällige bästis "Så länge vi båda andas"-bok, men lyckades som tur var efter mycket tankeövertalning från den mer danssanta änglen på högra axeln. Det var nästan lite otäckt att kliva ut i dagsljuset och ut på gatorna med alla brummande bussar och ljudliga polis-sirener efter den tysta förmiddagen med näsan i boken.
Hemma i Sverige hade jag det väldigt bra. Har så gott som bara varit hemma i lägenheten och fixat och donat. Henrik och jag målade om vardagsrummet från en ljusbrun färg och en konstigt orange/brun tapet till fondvägg. Det blev den härliga och mycket utmärkande färgen vit på väggarna. Arkitektvit för att vara exakt. Vi är mycket nöjda med resultatet! En hel måndag spenderades också till städning och upp-packning, vi fick upp allt utom böcker och lite annat som behöver ha en hylla, för några sådana har vi inte än.
Idag väntas det en hel eftermiddag med dans.
Några bilder från vistelsen i Stockholm...
Min goda och studentlyxiga frukost på Heathrow
En gigantisk istapp över vår balkong på Bjulevägen, den togs sen ner för att inte orsaka skada på någon fotgängare
Spacklat och färdigtejpat, målningen kan börja
Så här fint blev det
Måndagens arbete avslutades med tacobuffé,vi var väldigt hungriga som synes på Henriks attack i stekpannan
Xoxo!
tisdag 9 mars 2010
Tisdag 9 mars
Snabbrapport från Piteland (SARA O DANNE): Smask, snö, dansdansdans, godis, kollektiv, mysvänner. Vi TRIVS här:)
Ska bli kul att återvända till Steatham, Bella och Pineapple om ett par dagar. Men just nu trivs vi som tusan här i Pite!
i morgon är det första bidragsrep och pizza som gäller.
Vi hörs!
Ska bli kul att återvända till Steatham, Bella och Pineapple om ett par dagar. Men just nu trivs vi som tusan här i Pite!
i morgon är det första bidragsrep och pizza som gäller.
Vi hörs!
fredag 5 mars 2010
Fredag 5 mars
SARA o DANNE:
Vilken fantastisk fin dag vi har här i London, solen skiner som aldrig förr!
Nu ska vi packa det sista i den enda resväskan vi har checkat in som bagage (När vi köpte biljetterna hem ingick det inte i planeringen att Danne skulle stanna kvar i Sverige så det är lite kärvt att få med alla Dannes saker plus det som Sara ska ha med sig i en resväska. Tur att Danne har så lite grejer med sig så att det motsvarar ungefär det Sara vill ha med sig på besöket hem. Varför är det alltid så?) och det blir till att TRYCKA! Eftersom vi flyger med Ryanair måste vi checka in antalet väskor på internet innan, och den väskan vi ska ha med får väga max 18 kg. Det kan ju bli spännande...
Egentligen skulle Sara dansat jazz idag, men eftersom vi åker hem så har vi lite annat att fixa med. Därför uteblir dansbloggandet idag.
Men nu: dusch och packning och stan.
Sen: En natt på Stansted och vänta på morgonflyg.
Efter det: Göteborg!!!!
Ännu efter det: Nattåg mot Norrbotten
Till sist: Destination Pite!
Ví hörs, xoxo!
Vilken fantastisk fin dag vi har här i London, solen skiner som aldrig förr!
Nu ska vi packa det sista i den enda resväskan vi har checkat in som bagage (När vi köpte biljetterna hem ingick det inte i planeringen att Danne skulle stanna kvar i Sverige så det är lite kärvt att få med alla Dannes saker plus det som Sara ska ha med sig i en resväska. Tur att Danne har så lite grejer med sig så att det motsvarar ungefär det Sara vill ha med sig på besöket hem. Varför är det alltid så?) och det blir till att TRYCKA! Eftersom vi flyger med Ryanair måste vi checka in antalet väskor på internet innan, och den väskan vi ska ha med får väga max 18 kg. Det kan ju bli spännande...
Egentligen skulle Sara dansat jazz idag, men eftersom vi åker hem så har vi lite annat att fixa med. Därför uteblir dansbloggandet idag.
Men nu: dusch och packning och stan.
Sen: En natt på Stansted och vänta på morgonflyg.
Efter det: Göteborg!!!!
Ännu efter det: Nattåg mot Norrbotten
Till sist: Destination Pite!
Ví hörs, xoxo!
torsdag 4 mars 2010
Sara tar sig en funderare
Tre små vänner hoppade runt i London, en åkte hem till Sverige, och så var de bara två!
Nu har Bella åkt hem till Stockholm och Henrik ett par dagar. Det känns faktiskt konstigt att veta hon inte är uppe på sitt rum och läser Twilight-böcker;) utan på väg till ett annat land. Vi har liksom suttit ihop så länge nu att det kommer kännas konstigt att bara vara två och inte tre här ett litet tag. Men jag och Danneman åker ju mot Sverige och Pite i morgon kväll (fredag). Och är framme söndag morgon... Någon som säger att Pite ligger vid världens ände?
Något som kommer kännas oerhört konstigt när jag återvänder hit till London efter Smask-veckan, är att jag kommer göra det ensam. Danne har inte fått något jobb här, så han kommer stanna i Sverige och jobba där istället. Det kommer kännas tomt i det röda rummet utan honom och hans "Ska vi titta lite på Vänner?". Eller "Sara, detta är bara min andra snus idag". Han måste komma och hälsa på ofta, har jag bestämt. Man får ju hoppas att han håller med...
När jag i godan ro sitter med datorn på magen och skriver detta hör jag plötsligt polska röster utanför dörren. Detta hade inte varit så konstigt om det inte varit för att detta var GLADA polska röster (våra flatmates har inte för vana att låta glada). In stormar (vad det låter som) en hel hög med folk, både vuxna och små barn. Upp i köket, slamrar och har sig och gör sig allmänt hemmastadda. "Jaha, hur länge hade ni tänkt stanna?" Det kan man ju inte fråga heller eftersom engelskan inte är deras andra språk precis. Inte tredje och fjärde heller. Och polska hör definitivt inte till ett av de språk jag lärde mig i skolan.
På tal om skola så ska jag om ett litet tag bege mig för dagens klasser på Pineapple. Träningsvärk från igår känns redan, väntar med spänning på morgondagen. Träninsvärk är alltid värst två dagar efter... Men jag ska ändå jazza loss två klasser, en med Linda och en med Fleur. Förhoppningsvis så dyker Mattiaz upp så vi kan hålla på vår tradition med dans och Starbucks.
Återkommer ikväll.
Xoxo så länge!
-------------------------------
kl.20.38
Vilken toppenbra dansdag det blev! Majoriteten av de som brukar vara på Lindas torsdags-klass var inte där, så vi var inte så många (När vi gjorde koreografin t.ex, så var vi i tre olika smågrupper, vanligtvis brukar vi vara typ 5 grupper). Så Linda hade massa konstruktiv kritik till oss, vilket var jättekul.
Efter klassen gick jag och tog en Starbucks med Mattiaz och hans kompis Joe. Jättetrevligt, och eftersom Joe är engelskman så pratade vi engelska hela tiden och jag insåg återigen hur dålig jag är på det språket!
Bussen hem till Streatham, kinamat som sista gemensamma kvällsmat för mig och Danne. Nu ska jag packa mina grejer inför Pite (wiie!) och sedan ska vi dra av en film och äta upp chips och godis som vi köpt. På en torsdag, hoppsan...
Xoxo!
_____________________________________
BELLAs lilla dag...
Har varit ganska lång. Åkte tidigt i morse till Heathrow och anlände i nästan allt för god tid. Men hade då gott om tid att sitta och äta en lång frukost och titta på resande människor. Förvånansvärt många som drack öl runt omkring, kl 9 på morgonen! Jag kände mig väldigt nöjd med min kaffe och ospettsade jos som dryck.
Landade på Arlanda på eftermiddagen och fördrev några timmar i Stockholm city genom att äta stark indisk mat i Kungshallen och sen vidare till Åhléns där fjärde boken i Twilight-serien inhandlades på bokrean. Mötte en glad Henrik som slutat jobba och vi begav oss hem till vårt nya hem. Riktigt härlig känsla!
Blir lite smått avis på att Sara lyckades pricka in ett så bra jazztillfälle för Linda. Jag har annars en smärtsam träningsvärk från gårdagens danstimmar i ryggen och väntar, något nervöst, på att den ska vandra ner till rumpa och lår under natten.
Nu ska jag sova min första natt i mitt och Henriks nya hem. Hoppas inte det bor några spöken här...
Xoxo!
Nu har Bella åkt hem till Stockholm och Henrik ett par dagar. Det känns faktiskt konstigt att veta hon inte är uppe på sitt rum och läser Twilight-böcker;) utan på väg till ett annat land. Vi har liksom suttit ihop så länge nu att det kommer kännas konstigt att bara vara två och inte tre här ett litet tag. Men jag och Danneman åker ju mot Sverige och Pite i morgon kväll (fredag). Och är framme söndag morgon... Någon som säger att Pite ligger vid världens ände?
Något som kommer kännas oerhört konstigt när jag återvänder hit till London efter Smask-veckan, är att jag kommer göra det ensam. Danne har inte fått något jobb här, så han kommer stanna i Sverige och jobba där istället. Det kommer kännas tomt i det röda rummet utan honom och hans "Ska vi titta lite på Vänner?". Eller "Sara, detta är bara min andra snus idag". Han måste komma och hälsa på ofta, har jag bestämt. Man får ju hoppas att han håller med...
När jag i godan ro sitter med datorn på magen och skriver detta hör jag plötsligt polska röster utanför dörren. Detta hade inte varit så konstigt om det inte varit för att detta var GLADA polska röster (våra flatmates har inte för vana att låta glada). In stormar (vad det låter som) en hel hög med folk, både vuxna och små barn. Upp i köket, slamrar och har sig och gör sig allmänt hemmastadda. "Jaha, hur länge hade ni tänkt stanna?" Det kan man ju inte fråga heller eftersom engelskan inte är deras andra språk precis. Inte tredje och fjärde heller. Och polska hör definitivt inte till ett av de språk jag lärde mig i skolan.
På tal om skola så ska jag om ett litet tag bege mig för dagens klasser på Pineapple. Träningsvärk från igår känns redan, väntar med spänning på morgondagen. Träninsvärk är alltid värst två dagar efter... Men jag ska ändå jazza loss två klasser, en med Linda och en med Fleur. Förhoppningsvis så dyker Mattiaz upp så vi kan hålla på vår tradition med dans och Starbucks.
Återkommer ikväll.
Xoxo så länge!
-------------------------------
kl.20.38
Vilken toppenbra dansdag det blev! Majoriteten av de som brukar vara på Lindas torsdags-klass var inte där, så vi var inte så många (När vi gjorde koreografin t.ex, så var vi i tre olika smågrupper, vanligtvis brukar vi vara typ 5 grupper). Så Linda hade massa konstruktiv kritik till oss, vilket var jättekul.
Efter klassen gick jag och tog en Starbucks med Mattiaz och hans kompis Joe. Jättetrevligt, och eftersom Joe är engelskman så pratade vi engelska hela tiden och jag insåg återigen hur dålig jag är på det språket!
Bussen hem till Streatham, kinamat som sista gemensamma kvällsmat för mig och Danne. Nu ska jag packa mina grejer inför Pite (wiie!) och sedan ska vi dra av en film och äta upp chips och godis som vi köpt. På en torsdag, hoppsan...
Xoxo!
_____________________________________
BELLAs lilla dag...
Har varit ganska lång. Åkte tidigt i morse till Heathrow och anlände i nästan allt för god tid. Men hade då gott om tid att sitta och äta en lång frukost och titta på resande människor. Förvånansvärt många som drack öl runt omkring, kl 9 på morgonen! Jag kände mig väldigt nöjd med min kaffe och ospettsade jos som dryck.
Landade på Arlanda på eftermiddagen och fördrev några timmar i Stockholm city genom att äta stark indisk mat i Kungshallen och sen vidare till Åhléns där fjärde boken i Twilight-serien inhandlades på bokrean. Mötte en glad Henrik som slutat jobba och vi begav oss hem till vårt nya hem. Riktigt härlig känsla!
Blir lite smått avis på att Sara lyckades pricka in ett så bra jazztillfälle för Linda. Jag har annars en smärtsam träningsvärk från gårdagens danstimmar i ryggen och väntar, något nervöst, på att den ska vandra ner till rumpa och lår under natten.
Nu ska jag sova min första natt i mitt och Henriks nya hem. Hoppas inte det bor några spöken här...
Xoxo!
onsdag 3 mars 2010
Oj oj oj....
Dagen då Sara och Bella var i närheten att börja gråta av trötthet på dagens sista danslektion.
Bella började med balett på förmiddagen och Sara började med Barre&Stretch efter lunch. Flickorna möttes sen på Lindas jazzlektion kl 14 för att gå direkt på en ny prövning. Denna lektion var en jazzlektion med en "lärare" som hette Shanie, hans jazzteknik heter just Shanie´s jazz och var en svettig utmaning. Lektionen inleddes med en timmes fet uppvärmning utan en gnutta andningspaus och genomgångar, det var alltså bara att hänga med och göra efter i alla sjukt krävande teknik-, styrke- och konditions- övningar. Oj vad vi svettades! Nog för att vi brukar svettas på danslektionerna men detta var svett i floder!! Shanie var en bestämd man som inte var rädd att skrika för att få det han ville ha - svett, blod och precision. Kort sagt var vi helt färdiga bara efter uppvärmningen och funderade på hur vi skulle klara av följande 1 1/2 timme utan att behöva krypa ut ur danssalen. När vi klockan visade att det var 15 min kvar tog vi i för kung och fosterland i koreografin och var ändå nöjda med oss själva att vi klarade det så bra. Fem minuter efter att lektionen skulle vara slut fortsatte Shanie undervisningen med ännu mer material och vi insåg till våran förskräckelse att lektionen i själva verket var tre timmar! De två svenska svettpölarna stirrade stumt på varandra och deras blickar uttalade ett gemensamt ord - KÄMPA! Detta gjorde vi och klarade nätt och jämnt att efter tre timmar (fyra timmar med Lindas jazz i bagaget) tumla ut ur salen...möra, törstiga, trötta och säkerligen stinkande av svett.
Vi är ändå nöjda med vår insats. Shanie´s jazz var för övrigt åt det mer konstnärliga och moderna hållet, vilket var roligt. Den var också otroligt fysiskt krävande.
Nu sitter det två utslagna töser vid ett litet köksbord i södra London och en Danne på rummet som återigen är snorig. Vi får nog inte så mycket mer gjort idag.
Sängen väntar...zzz zzz zzz
Xoxo
Bella började med balett på förmiddagen och Sara började med Barre&Stretch efter lunch. Flickorna möttes sen på Lindas jazzlektion kl 14 för att gå direkt på en ny prövning. Denna lektion var en jazzlektion med en "lärare" som hette Shanie, hans jazzteknik heter just Shanie´s jazz och var en svettig utmaning. Lektionen inleddes med en timmes fet uppvärmning utan en gnutta andningspaus och genomgångar, det var alltså bara att hänga med och göra efter i alla sjukt krävande teknik-, styrke- och konditions- övningar. Oj vad vi svettades! Nog för att vi brukar svettas på danslektionerna men detta var svett i floder!! Shanie var en bestämd man som inte var rädd att skrika för att få det han ville ha - svett, blod och precision. Kort sagt var vi helt färdiga bara efter uppvärmningen och funderade på hur vi skulle klara av följande 1 1/2 timme utan att behöva krypa ut ur danssalen. När vi klockan visade att det var 15 min kvar tog vi i för kung och fosterland i koreografin och var ändå nöjda med oss själva att vi klarade det så bra. Fem minuter efter att lektionen skulle vara slut fortsatte Shanie undervisningen med ännu mer material och vi insåg till våran förskräckelse att lektionen i själva verket var tre timmar! De två svenska svettpölarna stirrade stumt på varandra och deras blickar uttalade ett gemensamt ord - KÄMPA! Detta gjorde vi och klarade nätt och jämnt att efter tre timmar (fyra timmar med Lindas jazz i bagaget) tumla ut ur salen...möra, törstiga, trötta och säkerligen stinkande av svett.
Vi är ändå nöjda med vår insats. Shanie´s jazz var för övrigt åt det mer konstnärliga och moderna hållet, vilket var roligt. Den var också otroligt fysiskt krävande.
Nu sitter det två utslagna töser vid ett litet köksbord i södra London och en Danne på rummet som återigen är snorig. Vi får nog inte så mycket mer gjort idag.
Sängen väntar...zzz zzz zzz
Xoxo
tisdag 2 mars 2010
Sol och glass och dans- bra kombination
Det är sol i London idag också. Vi har tänkt ta oss in till stan för en glass eller två innan vi börjar dansa, så fint väder är det:)
Annat blir det nästa vecka, kan vi tro. Eller, redan i övermorgon faktiskt. För då beger sig Bella hem mot Sverige ett par dagar. Hon och Henrik har en ny, fin lägenhet att fixa med, lägenhetsägare som de är!
Och på fredag beger sig Danne och Sara mot Sverige, de också. De ska upp till Pite på Smask-finalen. Eftersom de båda var med i det vinnande bidraget förra året så ska de uppträda med det på final-kvällen, och Sara ska även dansa i ett bidrag tillsammans med Minna och Josse.
För er som funderat på detta med vår finfina dammsugare Sixten, och att det står Henry på honom. Henry är ju efternamnet! Sixtens storebror bor på Pineapple och på honom står det också Henry, så att man ska veta att de tillhör samma familj. Henry är alltså efternamnet, och vi har döpt vår Henry till Sixten.
Förresten, igår såg vi Ruthie Henshall. Live och nära. Ja, alltså Sara, Danne o Mattiaz såg ju henne i Chicago förra veckan, men igår när vi gick från skolan gick vi förbi Cambridge Theatre så kom Ruthie och Anna Jane Casey ut genom stage door. Sara blev alldeles till sig, Bella tyckte att hon skulle springa efter och ta autograf eller nåt, och ett kort hade ju varit kul att ha. Men Sara stod där hon stod.
Nehej, lite glass och så dans på det. Idag vankas balett för både Bella och Sara, sedan street för Bella och jazz och stepp för Sara. Uppdatering om detta kommer senare ikväll.
Xoxo så länge!
----------------------------------
Uppdatering kl. 22:10
Vi har varit så grymt duktiga idag! Vi har hunnit med massor, som till exempel att London-promenera och leta efter en fin park att sitta och njuta av solen i. Vi hittade en mindre fin park som var ganska kall, där vi satt och stoppade i oss varsin hamburgare och varsin glass från Mc Donalds (det var kanske det mindre duktiga med dagen, men med tanke på vad vi gjorde sen så var vi värda det i förtid!).
Klockan halv fem började vi dansa på Pineapple och hann ändå med att klämma tre klasser!(Det var det första duktiga idag) Varav en av dem var jazz avanced/professional!!(Det var det andra duktiga idag). Vi hade faktiskt inga större problem att hänga med. Uppvärmningen var ny för oss och mer teknisk än på andra klasser med Linda (som höll även denna klass), men gamla klassisker som pas de bourré-piruett på diagonalen klarade vi utan större malörer.
Efter jazzen kilade Sara ner en våning till jazzklass med Fleur. Fleur är redan en av Saras älsklingar, och klassen är en riktig höjdare där man verkligen får dansa slut på sig.
Medan Sara jazzade loss så hiphop-ade Bella på våningen under. Lil`J som Bella gillar hade klass med en kombination som kanske inte var riktigt lika kul som vanligt.
Vi var alltså på varsitt håll en timme och möttes sedan upp i studio 2 för en klass i stepp. Bella som inte steppat så jättemycket innan (det har inte Sara heller, men hon äger i allafall ett par steppskor och vet vad shuffle är:)) körde klassen i street-outfiten och vita sneakers, som lyste upp som ett litet avbrott bland alla svarta skor med steppjärn. En liten, liten kinesisk kvinna upplyste Bella om att "You should have this shoes" och syftade på steppskor.
När steppen var avstampad begav vi oss äntligen hemåt, sjukt nöjda med antalet klasser på kvällskvisten och sjukt nöjda med att vi vågade gå på en proffsklass.
Nu står Danne i köket och lagar biffar för fullt, halv elva på kvällen.
Xoxo!
Annat blir det nästa vecka, kan vi tro. Eller, redan i övermorgon faktiskt. För då beger sig Bella hem mot Sverige ett par dagar. Hon och Henrik har en ny, fin lägenhet att fixa med, lägenhetsägare som de är!
Och på fredag beger sig Danne och Sara mot Sverige, de också. De ska upp till Pite på Smask-finalen. Eftersom de båda var med i det vinnande bidraget förra året så ska de uppträda med det på final-kvällen, och Sara ska även dansa i ett bidrag tillsammans med Minna och Josse.
För er som funderat på detta med vår finfina dammsugare Sixten, och att det står Henry på honom. Henry är ju efternamnet! Sixtens storebror bor på Pineapple och på honom står det också Henry, så att man ska veta att de tillhör samma familj. Henry är alltså efternamnet, och vi har döpt vår Henry till Sixten.
Förresten, igår såg vi Ruthie Henshall. Live och nära. Ja, alltså Sara, Danne o Mattiaz såg ju henne i Chicago förra veckan, men igår när vi gick från skolan gick vi förbi Cambridge Theatre så kom Ruthie och Anna Jane Casey ut genom stage door. Sara blev alldeles till sig, Bella tyckte att hon skulle springa efter och ta autograf eller nåt, och ett kort hade ju varit kul att ha. Men Sara stod där hon stod.
Nehej, lite glass och så dans på det. Idag vankas balett för både Bella och Sara, sedan street för Bella och jazz och stepp för Sara. Uppdatering om detta kommer senare ikväll.
Xoxo så länge!
----------------------------------
Uppdatering kl. 22:10
Vi har varit så grymt duktiga idag! Vi har hunnit med massor, som till exempel att London-promenera och leta efter en fin park att sitta och njuta av solen i. Vi hittade en mindre fin park som var ganska kall, där vi satt och stoppade i oss varsin hamburgare och varsin glass från Mc Donalds (det var kanske det mindre duktiga med dagen, men med tanke på vad vi gjorde sen så var vi värda det i förtid!).
Klockan halv fem började vi dansa på Pineapple och hann ändå med att klämma tre klasser!(Det var det första duktiga idag) Varav en av dem var jazz avanced/professional!!(Det var det andra duktiga idag). Vi hade faktiskt inga större problem att hänga med. Uppvärmningen var ny för oss och mer teknisk än på andra klasser med Linda (som höll även denna klass), men gamla klassisker som pas de bourré-piruett på diagonalen klarade vi utan större malörer.
Efter jazzen kilade Sara ner en våning till jazzklass med Fleur. Fleur är redan en av Saras älsklingar, och klassen är en riktig höjdare där man verkligen får dansa slut på sig.
Medan Sara jazzade loss så hiphop-ade Bella på våningen under. Lil`J som Bella gillar hade klass med en kombination som kanske inte var riktigt lika kul som vanligt.
Vi var alltså på varsitt håll en timme och möttes sedan upp i studio 2 för en klass i stepp. Bella som inte steppat så jättemycket innan (det har inte Sara heller, men hon äger i allafall ett par steppskor och vet vad shuffle är:)) körde klassen i street-outfiten och vita sneakers, som lyste upp som ett litet avbrott bland alla svarta skor med steppjärn. En liten, liten kinesisk kvinna upplyste Bella om att "You should have this shoes" och syftade på steppskor.
När steppen var avstampad begav vi oss äntligen hemåt, sjukt nöjda med antalet klasser på kvällskvisten och sjukt nöjda med att vi vågade gå på en proffsklass.
Nu står Danne i köket och lagar biffar för fullt, halv elva på kvällen.
Xoxo!
måndag 1 mars 2010
Modebloggarna på Pineapple
Det är vi det.
Dagens outfits:
Bella visar här upp sin tjusiga lyrical jazz-stass. Svart dansdräkt och självklart trikåer och ovanpå det ett par gråa Madhouse- byxor. Snyggt OCH funktionellt, det ni! Perfekt för en lyrisk klass med förlängningar och känslor till tusen.
Som accessoar kan ni här även skåda en matlåda, mycket vanlig bland dansare. Ätes alltid ur på det vis ni här ser.
Sara väljer att visa upp sin balettoutfit. Blandade småplagg från HM kröns med ett par svarta stickade värmebyxor och Elastosplit-skor från Capezio. Perfekt när man ska hoppa runt och känna sig som en prima ballerina på klass med Ian.
Dagens första klass för både Bella och Sara var idag jazz intermediate för Linda. Vi börjar få ganska bra koll på uppvärmning och diagonaler, så det gick helt ok för oss. Kombinationen var inte av det svårare slaget, men att salen var fullproppad med folk så att man varken såg Linda ordentligt eller kunde röra sig fullt ut gjorde det hela en smula krångligt. Skönt att vi ska ta denna klassen fler gånger i veckan då det oftast är mindre folk.
Från jazzen kutade vi två trappor upp och rakt i in balettsalen. Stång och adagio som gick bra. Hoppkombination som Bella tyckte var logisk och Sara tyckte den var totalt ologisk. Lite ont om tid i slutet av klassen så diagonalerna gick mest åt till att hålla reda på vilket steg som kom härnäst och vilket håll vi skulle åt, man hann ju inte tänka efter precis.
På kvällskvisten åkte Sara och Danne hem och tvättade medan Bella roade sig med lyrical jazz i den vackra outfiten som vi tidigare här visat. Bella tycker riktigt bra om läraren Rolfe och hon gillar verkligen klassen. ¨
Modebloggerskorna har idag även varit en sväng i Capezio-butiken (märke på danskläder och skor) i Covent Garden. Bellas balettskor gick hädan precis efter klassen så hon behövde nya, och Sara skulle köpa trikåer till Julia och sneakers till sig själv eftersom det senaste paret hon inhandlat varit med sen 2001 och därför knappt hänger ihop längre. Så nu är vi glada ägare av nya fina dansdojor.
På återseende i morgon!
Xoxo!
Dagens outfits:
Bella visar här upp sin tjusiga lyrical jazz-stass. Svart dansdräkt och självklart trikåer och ovanpå det ett par gråa Madhouse- byxor. Snyggt OCH funktionellt, det ni! Perfekt för en lyrisk klass med förlängningar och känslor till tusen.
Som accessoar kan ni här även skåda en matlåda, mycket vanlig bland dansare. Ätes alltid ur på det vis ni här ser.
Sara väljer att visa upp sin balettoutfit. Blandade småplagg från HM kröns med ett par svarta stickade värmebyxor och Elastosplit-skor från Capezio. Perfekt när man ska hoppa runt och känna sig som en prima ballerina på klass med Ian.
Dagens första klass för både Bella och Sara var idag jazz intermediate för Linda. Vi börjar få ganska bra koll på uppvärmning och diagonaler, så det gick helt ok för oss. Kombinationen var inte av det svårare slaget, men att salen var fullproppad med folk så att man varken såg Linda ordentligt eller kunde röra sig fullt ut gjorde det hela en smula krångligt. Skönt att vi ska ta denna klassen fler gånger i veckan då det oftast är mindre folk.
Från jazzen kutade vi två trappor upp och rakt i in balettsalen. Stång och adagio som gick bra. Hoppkombination som Bella tyckte var logisk och Sara tyckte den var totalt ologisk. Lite ont om tid i slutet av klassen så diagonalerna gick mest åt till att hålla reda på vilket steg som kom härnäst och vilket håll vi skulle åt, man hann ju inte tänka efter precis.
På kvällskvisten åkte Sara och Danne hem och tvättade medan Bella roade sig med lyrical jazz i den vackra outfiten som vi tidigare här visat. Bella tycker riktigt bra om läraren Rolfe och hon gillar verkligen klassen. ¨
Modebloggerskorna har idag även varit en sväng i Capezio-butiken (märke på danskläder och skor) i Covent Garden. Bellas balettskor gick hädan precis efter klassen så hon behövde nya, och Sara skulle köpa trikåer till Julia och sneakers till sig själv eftersom det senaste paret hon inhandlat varit med sen 2001 och därför knappt hänger ihop längre. Så nu är vi glada ägare av nya fina dansdojor.
På återseende i morgon!
Xoxo!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)