fredag 19 mars 2010

Var är vi nånstans?

SARA:

Att det ska vara så jäkla svårt att hitta i London! När vi går fel så gör vi det ordentligt åtminstone. Som när Danne tittade helt fel på kartan när vi skulle till Western Union Bank i början av februari och vi hamnade... ja, jag vet inte vart men det var inte dit vi ville hamnat iallafall.

Idag skulle jag och Bella leta oss fram till Urdang Academy, en annan dansskola här i London, mest för att kika om de hade klasser i modernt. Vi hade av balettläraren Susan på Pineapple hört att "it´s really close to Covent garden Station", så vi började vår vana trogen att fråga oss fram för att komma rätt. Som vanligt kom vi aldrig riktigt dit vi skulle. När vi frågade en dam vid ett övergångsställe fick vi till sist veta att "you are totally on the wrong side of London". Vi befann oss i west London men borde om vi skulle till Urdang Academy befinna oss i east London. Så det blev inget Urdang för oss idag. Antingen är vi dåliga på att fråga efter vägen eller så vill alla engelskmän lura oss!?

Dagens dans: Vi började med att kolla in klassen i Contemporary ballet, advanced level. Inget för mig riktigt (modernt har väl aldrig varit min grej), men Bella ska nog testa den. Sedan tog jag klass i jazz för Linda och Bella balett för Ian.

Jag är nu ensam hemma, eller ja, jag har ju flatmates-polackerna här, men de är ju inte så lätta att konversera med precis. En dator, choklad, sega råttor och isté är bättre sällskap, det är ju dags för fredagsmys!

Bella är just nu och möter upp sin kompis Sofia som ska hälsa på här under helgen, trevligt:)

Musical dance för mig i morgon, en av veckans höjdpunkter faktiskt. Sen ska jag ut och spatsera i London. Det kan ju gå lite hur som helst eftersom jag har lokalsinne som en guldfisk. Så om det bara är Bella som skriver i bloggen framöver så vet ni varför. Då sitter jag i ett hörn av London nånstans och hittar inte hem för jag har inte nån karta och han som står vi Leicester Square och ropar "Anybody lost who needs information?" vill bara sälja knark och min mobil har slut på batterier så jag kan inte ringa Mattiaz och be honom hämta mig...

Nu är ena chokladkakan slut, tur att jag har en till.

På återseende (förhoppningsvis!)

Xoxo!

2 kommentarer:

  1. En gps kanske vore nåt?
    Eller en adresslapp runt halsen för det måste finnas någon vänlig engelsman/kvinna som inte lurar er och iallafall kan se till att ni kommer hem.
    Kram Kinna

    SvaraRadera
  2. Morsan och svärmor hälsar till er alla.
    Kram Kinna
    Vi har lite kalas just nu

    SvaraRadera

Bloggintresserade

Om mig

Lång. Envis. Ganska snäll. Färgglad. Musikalnörd. Blivande danslärare.