Världens bästa lördag

Den mycket trevliga lördagen inleddes igår vid 15.00 när vi travade in på den lilla trevliga kinarestaurang vi besökt ett antal gånger tidigare för att inta buffé. Bella hade då dansat två klasser och Sara hade städat och fixat lite hemma. Vi var väldigt hungriga så vi åt och åt och åt. Till slut hade Sara så ont i magen så hon inte orkade äta upp sin glass. DÅ är det illa... Men vi hade väldigt trevligt ändå när vi proppade i oss nudlar, kycklinggrytor, biffgrytor, vårrullar, revben och annat gott för glatta livet medan vi filosoferade över livet sådär som vi gör ibland.

Vi pratade om att pigga upp oss lite, för vi var lite sega, och då kläcker Bella lördagens bästa idé: "Jag vill gå på musikal. Jag vill se Mamma Mia". Sara har sett den musikalen en gång innan när pappa Staffan var här, men hade inget emot att se den igen. Ett riktigt lyckopiller det där, som man definitivt blir pigg av. Så vi begav oss genast mot Prince of Wales theatre, vilket inte var någon längre strapats eftersom den ligger granne med kinahaket. Jaha, biljetterna slutsålda... Typiskt. Men inte så konstigt kanske, med tanke på att föreställningen skulle börja om två och en halv timme. Utanför teatern stod en man och försökte kränga sina biljetter för 55 pund stycket, men så mycket hade vi minsann inte lust att betala. Besvikna såg vi Mamma Mia-planerna gå upp i rök.

Vad gör vi nu? tänkte vi. Det finns ju faktiskt en hög musikaler till man kan undersöka...
Billy Elliot kanske?
Sagt och gjort, tunnelbanan till Victoria Station för att undersöka om vi hade bättre lycka där kanske. 50 pund för att sitta bakom en pelare, nä tack.
Priscilla kanske?
Tillbaka in till Leicester Square där vi gick rakt på ett "ticket booth" (där de säljer biljetter till alla möjliga musikaler). Vi bestämde oss för att chansa och se om där kanske fanns Mamma Mia-biljetter. Visserligen var det slutsålt, men man vet ju aldrig. Och tro det eller ej, de hade precis börjat sälja ut biljetterna som aldrig blev uthämtade, och det fanns två till oss för bra pris! Lyckliga och sjukt nöjda inväntade vi föreställningen med att titta på skor på Carnaby Street och ta en fika (onödigt att nämna stället) innan vi begav oss tillbaka till teatern. Och så köpte vi gammeldags godisar på Mrs. Kibble´s Olde Sweet Shoppe också:


19.15 bänkade vi oss brevid ett danskt par som undrade om vi inte skulle titta på Eurovision. Eh, nej inte med tanke på att vi sitter här kanske. Men det var ett mycket trevligt par.
Och 19.30 så satte det igång! Vid 22-tiden var vi så pigga och glada som man bara kan bli när man har fått gå på musikal, skratta (och gråta en skvätt)och stå upp i bänkarna och dansa. Och Abba-musik är aldrig fel! Det var helt klart två lyckliga Streatham-tjejer som lämnade teatern.

Eftersom vi sällan (aldrig) besöker Londons nattliv så tyckte vi att det var dags att gå ut och ta en öl. Sagt och gjort, snart stod vi inne på en pub med varsin öl och cola. Vi var mycket nöjda med vårt tilltag, och klockan var snart midnatt (vi hade hunnit gå en jättelång promenad också efter Mamma Mia). Och så, när klockan klämtar tolv... då tänds hela puben upp, musiken stängs av och stället stänger. Alltså, i staden som aldrig sover och där uteställena har öppet till 4-5 på morgonen stängde puben vid midnatt! När vi ÄNTLIGEN tog oss ut!!! Vi hann åtminstone dricka upp det vi köpt innan vi förpassades ut. Så vi tog en till promenad bort till Green Park och åkte hem istället.

Bildbevis på att vi var ute och tog en öl:


Men vi hade en SJUKT bra och trevlig kväll igår, en kväll att minnas!
En underbar lördag i vårt älskade London.

Xoxo!